Häromdagen lurade jag en elev. Han vill aldrig komma in från förmiddagsrasten, utan står alltid kvar ensam och sparkar fotboll mot en vägg. Hot, löften eller lögner - inget har hjälpt. Hans stående argument är “Nej, jag tänker inte komma in för det är tråkigt i skolan!”. Jag kan inte riktigt argumentera emot. Det vore för vuxet, men däremot….

Jag gick och hämtade en kopp kaffe och några klossar (kaffe till mig, klossar till honom), han är liten men ganska snabb, så det tjänar inte att försöka jaga in honom. -”Ta en paus” sa jag. -”Kom och kolla här!” Alla klossarna låg i en rad. -”De mörkröda får vara rasten som just varit, de blåa är lektionen som vi snart ska ha och de rosa är lunchrasten som kommer efteråt!” Eftersom skolgården var helt tom och det inte fanns så mycket annat roligt i närheten så krävdes det inte mycket för att fånga hans uppmärksamhet.

-”Du tycker inte att det är kul i skolan, så då får du bestämma helt själv hur mycket rast du vill ha”, sa jag med ett osynligt listigt leende. -”Du kan flytta några lunchrastsklossar och fortsätta vara ute, eller lägga dem mitt i de blåa klossarna och få tre raster på en dag istället för två, eller du kan få en enda jättelång rast om du vill! …Vad sägs?” En intresserad blick visade att han svalt betet.

-”Ok, då tar jag två rosa och lägger här.” Förmiddagsrasten blev tjugo minuter längre, vi gick till matsalen tjugo minuter efter de andra och allt var frid och fröjd. Ett ganska enkelt knep kan man tycka, ingenting har gjorts för att lektionerna ska bli roligare, men han blev nöjd bara han fick bestämma när han skulle ha dem.

Det lustiga är att många vuxna går på precis samma trick.

När skolpengen infördes var det just under stridsropet “Valfrihet!” En viss summa pengar (kommunen bestämmer) tilldelas varje elev, flyttar eleven så flyttar pengarna. Är du inte nöjd med den skola där ditt barn går så kan du ta barnet och skolpengsklossen och flytta till någon annan skola. Det blir mindre pengar i den första skolan och mer i den andra, men kvalitén på undervisningen har inte förändrats.

Tanken är att de impopulära skolorna genom denna sunda konkurrens skolor emellan automatiskt skall tvingas bättra sig för att få elever till klassrumen. För vilka pengar då, kan man fråga sig - kommunens skolbudget ökar inte hur mycket eleverna än flyttas runt. På samma sätt som inte en enda av de blå lektionsklossarna försvann hur mycket min elev än ändrade på rasterna.

Men det gjorde ingenting. Så länge han tror att han gör saker som han har bestämt så är han nöjd, snäll och tyst.

This entry was posted on Thursday, January 13th, 2005 at 18:28 i ämnet Jobb. . You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.