Jag har just kommit tillbaka från tvättstugan och slagits av att jag ibland får för mig konstiga saker.

Vi har en bokningsfri tvättstuga. Det innebär att det står alla hyresgäster fritt att ta sin tvätt och kånka ut till tvättstugan för att finna att det inte finns en maskin ledig på drygt en timme. Man får då vackert trava tillbaka hem med kassar och påsar. Men det kan också hända som för mig, att tvättstugan står tom och tyst och alla maskiner är helt lediga!

Stressad av tanken att någon annan precis också är på väg att tvätta rusar jag som i trissreklamen och försöker att så snabbt som möjligt trycka in tvätt i de maskiner jag behöver.

Glad över att inte behöva sitta och vänta hällde jag i extra generöst med tvättmedel i luckan högst upp. Då såg jag att någon annan gjort samma sak före mig och i glädjen hällt jättemycket tvättmedel utanför luckan. Hmm… gratis är gott, tänkte jag och skrapade ner det tvättmedlet också för att på så sätt kombinera lite improviserad städning av tvättmaskinen med billig ultra-ren tvätt.

Plötsligt slogs jag av tanken “Vem vet var det där tvättmedlet har varit förut?!” Kanske är det smutsigt tvättmedel som kommer att förstöra mina strumpor och tröjor! Eller hur kan jag vara så säker på att det var tvättmedel? Kanske är det någon som av ren illvilja hällt en näve gipspulver brevid tvättmedelsfacket för att sedan skratta gott åt mina försök att med spett och hacka få ut tvätten ur maskinen! Eller kanske någon skum typ deponerat ett par rågade matskedar amfetamin på ett ställe där han trodde att ingen skulle upptäcka dem!

Ve och fasa! Folk är gemena nu för tiden. Jag får se hur det slutar om trettiofyra minuter. Då är det dags för centrifugen - om ingen mixtrat med den vill säga.

This entry was posted on Monday, August 23rd, 2004 at 18:08 i ämnet Det mesta. . You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.