Den nya kameran från Paris
Mohahaha! Härliga tider! Alldeles nyss kom min nya digitalkamera. Det gick väldigt snabbt och smidigt. Jag beställde igår eftermiddag och idag vid halv tio på förmiddagen knackade DHL på dörren med ett paket åt mig.
Det enda deppiga är att batterierna måste laddas upp i sex timmar innan de går att använda. Jag har legat på soffan ett tag och otåligt läst manualen, men tiden har inte gått tillräckligt snabbt. Antagligen måste jag cykla till affären och köpa vanliga batterier eftersom jag är så barnsligt otålig.
På kameraföretaget och DHLs sidor på internet har jag kunnat följa mitt paket. 15:08 i går hämtades paketet från lagret i Paris. Klockan 03:01 i morse lämnade paketet flyplatsen i Bryssel för att tre timmar och trettiotvå minuter senare registreras på Arlanda osv osv.
Kanske kan det väcka en känsla av “the global village” och att “världen krymper” och sånt snack, men jag vet inte om det är det jag först och främst tänker på. Jag har vetat ganska länge att det via telefon eller internet går att skicka meddelanden mellan Sverige och Frankrike. Det är heller ingen nyhet att det på bara några timmar är möjligt att transportera varor eller personer samma sträcka.
Visst känns det som om det går snabbt och nästan i realtid, men det tror jag folk tyckte när de för första gången kunde åka tåg tvärs över Europa på bara några dagar också. Franciskanermunkarna från Uppsala tyckte antagligen att de levde i en riktigt civitatis mundi (eller vad nu global village kan heta på latin) när de reste på konvent och träffade likasinnade kontinenten över.
Nätverken har alltid funnits och över tiden utvecklats på olika sätt. Gemensamt är dock att det inte är gratis att dra nytta av dem. Allting kostar pengar och ett “globalt nätverk” - vare sig det är av datorer eller budbilar, kan därför inte rikta sig till folk som inte kan betala för sig. Givetvis är det kunderna, de som kan betala som driver på utvecklingen av nya tjänster och funktioner - Av och för de med pengar!
Jag är inte “globaliseringsmotståndare”. Vad skulle det innebära? Att jag inte vill att det ska gå att resa till Algeriet eller att jag motsätter mig det faktum att jorden är rund? Jag vill bara att det skall ifrågasättas lika lite vad en algerian gör i Sverige som en svensk i Algeriet. Så är det inte nu. Jorden är inte lika rund för alla. Jag orkar inte skriva längre. För ovanlighetens skull låter jag Verner von Heidenstam få sista ordet:
“Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt heter pengar”.